JEFTA godkänt i handelsutskottet

Foto: Matthias Friehe

EU:s planerade handelsavtal med Japan, Jefta, godkändes på måndagen i EU-parlamentets handelsutskott med röstsiffrorna 25-10. Nu talar allt för att Jefta blir verklighet när EU-parlamentet som sista instans röstar för att godkänna avtalet i mitten av december.

Avtalet med Japan har föranlett väldigt lite debatt, trots att det omfattar en betydligt större del av världsekonomin än det omtvistade CETA-avtalet mellan EU och Kanada. Även om avtalet i nuläget inte innehåller någon specifik tvistlösningsmekanism för investerare är dess innehåll långtifrån okontroversiellt. Kända ekonomer som Thomas Piketty har varnat för att avtalet äventyrar möjligheterna att effektivt reglera finanssektorn, det innehåller inlåsningseffekter av nya privatiseringar vilket exempelvis skulle låsa in avregleringar som gårdsförsäljning av alkohol, och på miljöområdet har avtalet har till och med svagare skrivningar än CETA. Trots den omfattande kritiken gav den svenska rödgröna regeringen klartecken för avtalet tidigare i år, utan att göra någon som helst konsekvensbedömning eller rådfråga expertmyndigheter som Kemikalieinspektionen och Naturvårdsverket, myndigheter som uttryck allvarliga farhågor mot liknande avtal.

När EU-parlamentets handelsutskott (INTA) röstade om avtalet i måndags (05/11) fick avtalet stöd av en stor majoritet av utskottets medlemmar. Med röstsiffrorna 25 för, 10 emot och en blankröst rekommenderar nu handelsutskottet EU-parlamentet att godkänna avtalet när den beslutande omröstningen hålls någon gång 11-13e december. De stora högerorienterade partigrupperna EPP (med svenska M och KD), ECR (med svenska SD) samt ALDE (med C och L) röstade för avtalet. Den gröna gruppen Greens/EFA (med MP) och vänstergruppen GUE (med V) röstade nej. Precis som i fallet med CETA-avtalet är EU:s handelsavtal en fråga som närmast totalt splittrar den europeiska socialdemokratin – fem socialdemokratiska ledamöter röstade för, tre emot och en blankt. På senare tid har allt fler röster höjts för att socialdemokratin, utifrån de värden rörelsen säger sig värna, borde säga nej till den här typen av handelsavtal.

En delförklaring till avtalets stora stöd i handelsutskottet är att utskottets ledamöter i högre grad tenderar att fokusera på handelsaspekter och därför prioritera handelspolitiska mål snarare än låt säga miljöpolitiska. Samma trend finns i hela EU-parlamentet, där lagstiftning som gynnar industrin brukar få stort stöd i ITRE (industriutskottet) medan tuffare miljölagstiftning brukar backas av ENVI (miljöutskottet), även om utskotten sedermera får på foten när hela parlamentet röstar. Med tanke på den stora marginalen i omröstningen i INTA tyder dock det mesta på att en bred majoritet för avtalet är att vänta när hela parlamentet röstar om ett par veckor.

Endast ett smärre mirakel lär i nuläget stoppa avtalet från att bli verklighet. För de som likt Europas fack- och miljörörelse ser allvarliga risker med avtalet är det således hög tid att börja kampanja. Vanliga metoder brukar vara att kontakta nyhetsredaktioner, skriva debattartiklar eller vända sig direkt till de EU-parlamentariker som kommer att avgöra frågan.

Läs vår analys om avtalets risker här.

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*