Miljöjurister hjälper lokalsamhälle i uppmärksammad stämning

Foto: CIEL

I en uppmärksammad ISDS-stämning har ett kanadensiskt gruvbolag krävt Rumänien på 4,4 miljarder dollar i skadestånd för en stoppad guldgruva. Gruvan stoppades som en konsekvens av massiva folkliga protester och omfattande miljörisker där cyanid kunde läcka ut i floder och vattendrag. Nu försöker ett flertal miljöorganisationer specialiserade på juridik hjälpa lokalbefolkningen att komma till tals.

Fallet mellan Rumänien och gruvbolaget Gabriel Resources har fått stor uppmärksamhet sedan det inleddes år 2015. Hela gruvprojektet i den historiskt högintressanta kommunen Roşia Montană har präglats av misstankar om korruption och tveksamma prospekteringstillstånd. Hela tio av företagets tillstånd har sedermera rivits upp av rumänska domstolar. Efter slopade tillstånd och protester från lokalbefolkningen satte den rumänska staten stopp för projektet med hänsyn till miljön och potentiellt katastrofala effekter på områdets kulturhistoriska arv. Ett beslut som sedermera alltså resulterat i en stämning från det kanadensiska gruvbolaget på 4,4 miljarder dollar, motsvarande 2 % av Rumäniens BNP.

I fredags lämnade jurister från organisationerna Center for International Environmental Law (CIEL), Client Earth och European Center for Constitutional and Human Rights (ECCHR) in en så kallad amicus curiae-inlaga på uppdrag av lokalsamhället i Roşia Montană. En sådan inlaga kan göras av någon som inte är part i målet men bidrar med expertis eller information som har stor betydelse för fallet. Organisationerna anför bland annat att Gabriel Resources i samband med gruvprojektet har brutit mot en mängd grundläggande principer för mänskliga rättigheter. Vidare poängterar de att gruvan, om den byggts, skulle jämna fyra berg med marken, förstöra ett viktigt kulturhistoriskt arv och använda flera tusen ton cyanid, ett giftigt ämne som om det läcker ut i vattendrag kan orsaka enorma miljöskador. Rumänien har sedan tidigare drabbats av ämnets konsekvenser genom cyanidutsläppet i Baia Mare år 2000, ett utsläpp som kallats den värsta miljökatastrofen i Europa sedan Tjernobylkatastrofen. Huruvida investeringsdomstolen kommer att beakta inlagan är i nuläget oklart. Om fallet fortgår förväntas parterna höras i december 2019.

Stämningen mot Rumänien, som sker via ett ISDS-förfarande inkluderat i ett bilateralt mellan Rumänien och Kanada, återaktualiserades i somras efter att det blivit känt att Rumänien dragit tillbaka en ansökan till FN:s kulturorgan UNESCO om att inkludera det aktuella området i Roşia Montană på världsarvslistan. Området fick år 2016 status som “historiskt viktigt” av den rumänska regeringen, vilket formellt skall skydda det från gruvexploatering. Året efter följdes beslutet av en ansökan av den då avgående regeringen att föra upp området på UNESCO:s lista över världsarv. Ansökan hade behandlas och området rekommenderats att bli inkluderat på världsarvslistan, men precis innan beslutet kunde tas drog alltså den nuvarande regeringen tillbaka ansökan, och motiverade åtgärden med att det negativt skulle kunna påverka det pågående stämningsförfarandet med Gabriel Resources.

Tvisten mellan gruvbolagets vinstintressen och lokalsamhällets miljö och kulturhistoriska arv exemplifierar återigen riskerna med att inkludera skräddarsydda specialdomstolar och expansiva rättigheter för utländska investerare i handels- och investeringsavtal.

Läs mer om fallet i en rapport från organisationen Corporate Europe Observatory, som granskar lobbyismen i EU, här.

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*