Domstolsprövning av Ceta skjuts upp

Efter krav från Belgien skall Ceta-avtalets kontroversiella investeringsskydd (ICS) prövas av EU-domstolen. Ett första utlåtande från domstolen skulle ha presenterats igår, men nu står det klart att domslutet dröjer.

EU-domstolen står redo att ta ställning till huruvida CETA-avtalets investeringsskyddsmekanism är förenlig med EU-rätten. Avtalet refererades till domstolen av Belgien förra året efter en uppgörelse med delstatsregeringen i Vallonien, som under lång tid vägrade att ge Belgien, och därigenom EU, klartecken för att skriva under avtalet. Valloniens företrädare oroade sig för investeringsskyddets effekter på demokratiskt beslutsfattande och deras farhågor fick bl.a. stöd av kanadensiska forskare.

När EU-domstolen hanterar ärenden kommer först en av domstolens generaladvokater med ett rådgivande yttrande som dock domstolen inte nödvändigtvis behöver följa, även om det är vanligt. Det är detta yttrande som skulle ha publicerats igår, och nu alltså av oklar anledning skjutits upp.

Fallet med investeringsskyddet i CETA är principiellt viktigt och kan få stora effekter på EU:s handelsstrategi (något EU-kommissionen också påtalade när fallet diskuterades i domstolen i somras). Skulle domstolen hävda att investeringsskyddet strider mot EU-rätten betyder det inte bara att CETA-avtalet skulle behöva skrotas eller omförhandlas, utan också att EU-kommissionen sannolikt får ge upp sitt försök att förhandla fram en ny, permanent investeringsdomstol (MIC).

Att domstolen faktiskt skulle kunna fälla CETA ses numera också som sannolikt. I ett uppmärksammat fall tidigare i år fann domstolen att den form av  skiljedom (ISDS) som använts i en tvist mellan ett holländskt försäkringsbolag och Slovakien är oförenlig med EU-rätten då dessa domstolar opererar helt utanför den nationella och europeiska rättsordningen och därigenom begränsar nationella och europeiska domstolars befogenhet. En mängd forskare och sakkunniga har påtalat att domslutet i Achmea-fallet borde innebära att även ICS strider mot EU-lagstiftningen. Frågan lyftes bland annat här på bloggen i ett gästinlägg av Christina Eckes, professor i EU-rätt.

Varför beskedet från generaladvokaten skjutits upp är i nuläget oklart. Enligt obekräftade källor kan utlåtandet dröja till slutet av januari nästa år, med ett förväntat definitivt domslut i maj. Än så länge har detta dock inte bekräftats, utan det enda som kan sägas med säkerhet är att fallet inte finns med i domstolens nuvarande kalendarium (som sträcker sig en månad fram i tiden). Vi återkommer när det finns klara besked om när domslutet förväntas presenteras.

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*