Professor – “Att ratificera Ceta nu strider mot EU-fördraget”

På onsdag kommer riksdagen rösta om att ratificera (godkänna) det kontroversiella Ceta-avtalet. Men nyligen kom EU-domstolen med ett yttrande som skapar tvivel kring hur avtalets investeringsskydd är förenligt med EU-lagstiftningen. I ett gästinlägg menar Christina Eckes, professor i EU-rätt, att Sverige nu måste skjuta upp ratificeringen.

Nedanstående är ett gästinlägg från Christina Eckes, professor i EU-rätt vid Amsterdams Universitet.

Efter att EU-domstolen meddelat att investeringsavtal med ISDS mellan medlemsstater strider mot EU-rätten bör riksdagen nu sätta foten på bromsen och avvakta med ratificeringen av handelsavtalet mellan EU och Kanada (Ceta).

Ceta är det mest omfattande handelsavtalet som EU någonsin förhandlat med ett tredje land. Avtalet avser också en reformerad tvistlösningsmekanism – Investment Court System (ICS) – som tillåter överklagandet av skiljedomar. Men nu tyder mycket på att detta system för tvistlösning sannolikt strider mot EU-rätten och att godkännandet av avtalet av medlemsstaterna därigenom kan vara olagligt.

I förra veckan meddelade nämligen EU-domstolen att en skiljedomsklausul i investeringsavtalet mellan Nederländerna och Slovakien strider mot EU-rätten. Skiljedomsklausuler i investeringsavtal mellan länder ger investerare från ett land rätt att påbörja ett skiljedomsförfarande om det andra landet anses ha åsidosatt ett åtagande enligt avtalet. Ärendet berör en tvist i skiljedomstol mellan det holländska försäkringsbolaget Achmea och den slovakiska staten, där Achmea gjort gällande att den återreglering av tidigare genomförda privatiseringar av det slovakiska hälsovårdssystemet strider mot investeringsavtalet. I fallet med Achmea fann EU-domstolen att skiljedomstolarna är oförenliga med EU-rätten då de opererar helt utanför den nationella och europeiska rättsordningen och därigenom begränsar nationella och europeiska domstolars befogenhet. Därutöver fann domstolen att förflyttningen av tvister från den europeiska rättsordningen till dessa skiljedomstolar i sig utgör ett hot mot hela den europeiska rättsordningen.


EU-domstolens besked är högintressant eftersom det samtidigt behandlar en förfrågan om den snarlika tvistlösningsmekanismen (ICS) i Ceta-avtalet (Yttrande 1/17). I yttrande 1/17 har Belgien frågat EU-domstolen om huruvida tvistlösningssystemet i Ceta strider mot EU-rätten. Endast den wallonska delstatsregeringen och Slovenien har hittills tydligt markerat att de kommer att avvakta domstolens utlåtande innan de kan gå vidare med ratificeringen av avtalet med Kanada. Andra länder, däribland Sverige, har än så länge menat att de inte förväntar sig ett negativt svar från domstolen och således inte finner några skäl för att avvakta med ratificeringen. Med beaktande av domslutet i Achmea-fallet är detta en hållning som synes oförsvarlig.

Det finns tveklöst skillnader mellan investeringsavsnittet i existerande avtal och i Ceta, men domstolens resonemang är fullt applicerbart även på ICS. I likhet med ISDS sker tvistlösningen i Ceta utanför nationella domstolar och begränsar således nationella och europeiska domstolars makt samtidigt som rätten som tillämpas kan vara EU-rätt och borde kunna prövas av nationella och EU:s domstolar. Problemen som lyfts med ICS är rentav större då det inte bara förbinder två utan 28 medlemsstater inklusive EU-institutionerna.

Vidare är yttrande 1/17 betydelsefullt av andra skäl. Skulle Ceta träda i kraft innan dess att domstolen hunnit ge sitt yttrande skulle en situation kunna uppstå där EU ålagt sig skyldigheter mot tredje land – skyldigheter som strider mot EU-lagstiftningen. Det är just detta skäl som fått en mängd akademiker och organisationer från civilsamhället att på senare år kräva att domstolen bör rådfrågas, något som alltså Belgien nu gjort. Det är även värt att nämna att det tyska domareförbundet också efterfrågat detta eftersom de förutser omfattande juridiska problem med ICS i Ceta.

Att be EU-domstolen om ett yttrande föranleder normalt inte att ratificeringsprocessen på medlemsstatsnivå upphävs. Däremot är det inte alltid juridiskt möjligt att fortsätta med en ratificering. Om en medlemsstat ingår ett avtal med tredje land trots att medlemsstaten rimligen kan förutse att avtalet strider mot EU-lagstiftningen agerar medlemsstaten i strid med principen om lojalt samarbete i EU-fördraget. Det är precis vad som nu sker med Ceta. Sverige skulle således agera i strid med EU-fördraget om riksdagen ratificerade avtalet innan domstolen hunnit ge sitt yttrande.

EU-domstolens yttrande kring Ceta beräknas inte offentliggöras förrän tidigast om ett par månader men kan dröja upp till ett år. Därav är det ingen brådska med att godkänna den mest kontroversiella delen av det här avtalet innan domstolen fått möjlighet att utvärdera huruvida det är lagligt. Genom att påskynda ratificeringen skulle riksdagen helt i onödan underminera viktiga EU-principer om lojalt samarbete och enighet i yttre åtgärder. Det är något som med fördel bör undvikas.

Christina Eckes, professor i EU-rätt, Amsterdams Universitet

En längre version (på engelska) av professor Eckes resonemang finns på European Law Blog.

1 trackback / pingback

  1. Italien redo att stoppa Ceta – Handelsgranskaren.se

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*