Vi kan idag avslöja att den rödgröna regeringen helt struntat i att göra några konsekvensanalyser av det kontroversiella handelsavtalet mellan EU och Japan (JEFTA). Detta trots att avtalet omfattar en betydligt större del av världsekonomin än det av svenska myndigheter utredda Ceta-avtalet med Kanada. I och med att avtalet med Japan inte kommer att behandlas i Sveriges riksdag har regeringen i EU:s ministerråd redan gett sitt godkännande, helt utan att inhämta expertis från väsentliga myndigheter som Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen.
När riksdagen tidigare i år röstade ja till det kontroversiella CETA-avtalet med Kanada föregicks beslutet av en begränsad remissrunda och utredning under ledning av den handelsansvariga myndigheten Kommerskollegium, något som mött kritik från såväl experter som miljögrupper. Svenska Naturskyddsföreningen kallade exempelvis regeringens hantering av frågan ”ytterst märklig”. Således bot och bättring från den rödgröna regeringen i samband med det än större avtalet med Japan? Nej, tvärtom. Vår granskning visar att regeringen inte har gjort någon konsekvensanalys överhuvud taget.
Eftersom avtalet med Japan bedömts som ett EU-exklusivt avtal kommer inte Sveriges riksdag att ratificera, utan godkännandet sker av EU-kommissionen, ministerrådet och EU-parlamentet. I juli meddelade rådet att de tagit beslut om signering samt gett klartecken för att skicka avtalet till EU-parlamentet för godkännande. Vi har nu begärt ut handlingar från utrikesdepartementet som visar att regeringen inte tagit till sig av den kritik som riktats mot dess tidigare remissförfarande. I stället bekräftas en närmast total avsaknad av beslutsunderlag kring JEFTA-avtalet. Det enda underlag regeringen tycks ha haft är en utredning som Kommerskollegium (myndigheten för utrikeshandel) genomförde år 2012 (innan förhandlingarna ens börjat) som kombinerats med kortare kommentarer från år 2016 om vilka fokusområden Sverige fortsatt bör driva i de då pågående förhandlingarna. I detta underlag finns grundläggande beräkningar och antaganden om eventuella effekter av ett avtal på svensk export, men ingen analys har gjorts utifrån den färdiga avtalstexten och inte på något annat område än det krasst handelsrelaterade. Ingenting om miljökonsekvenser, ingenting om regelsamverkan, ingenting om effekterna på offentlig sektor. Den svenska regeringen röstade trots detta ja till att ge klartecken för avtalet i ministerrådet.
Tidigare kritiska myndigheter har inte fått yttra sig
Särskilt anmärkningsvärt är att varken Naturvårdsverket eller Kemikalieinspektionen tillfrågats. Vi har kontaktat båda myndigheterna som har bekräftat att de inte varit involverade på något sätt i någon form av beredning av regeringens beslut. Båda myndigheterna var kritiska mot centrala aspekter av det liknande men mindre CETA-avtalet, och pekade på risker för miljön och långsammare regelutveckling kring farliga kemikalier i EU. Myndigheterna har denna gång alltså inte fått ge några synpunkter, trots att avtalet med Japan innehåller omfattande regulativt samarbete och har kritiserats av både fackförbund och ansedda miljöorganisationer som EEB för att vara skadligt för både miljö och människor.
I sitt Fakta-PM till riksdagen skriver regeringen att
”För svensk del var det under förhandlingarna särskilt viktigt [….]…att nå höga skyddsnivåer för miljö, människor och djurs hälsa. Regeringen bedömer att utfallet varit gott i dessa hänseenden”.
Så hur kan regeringen bedöma detta, utan att ha involverat någon av de svenska myndigheter eller experter som behärskar de här frågorna? Inte heller EU-kommissionen har gjort någon uppföljande utredning som bedömt effekterna av det färdigförhandlade avtalet. Det faktum att inga andra aktörer eller experter tillfrågats framgår återigen av regeringens eget Fakta-PM;
2.4 Remissinstansernas ståndpunkter
Förslaget har inte sänts på remiss
Detta rimmar illa med den ståndpunkt (s.28-29) näringsutskottet framförde i samband med att utskottet besvarade en stor mängd handelspolitiska motioner år 2015. Som sin ståndpunkt antog utskottet krav på ”ordentliga konsekvensanalyser” i samband med de handels- och investeringsavtal som förhandlas fram (även efter att avtalen är färdigförhandlade) och underströk vikten av ett gediget underlag att ta ställning till.
”Det gäller inte minst att det finns oberoende konsekvensanalyser av vad avtalen kan komma att innebära och vilka eventuella effekter de kan ha, inte bara på miljön utan också på t.ex. hälsa och sociala, fackliga och ekonomiska rättigheter”
Med tanke på att regeringens hantering av det liknande CETA-avtalet kritiserades och att regeringen och experter är oense om vilka följder det avtalet kan få torde det vara av än större vikt att ordentligt förbereda regeringens hållning i JEFTA-frågan. Detta har dock, vilket vår granskning kan visa, inte skett.
Läs vår snabbanalys av JEFTA här.
Lämna ett svar