Knappt åtta miljarder kronor. Ja, det är vad förespråkarna hoppas att TTIP-avtalet ska ge i vitamininjektion till den svenska ekonomin (år 2030). Men faktum är att det inte ens är hälften av vad Skatteverket varje år betalar ut i ROT-avdrag.
Handelskommissionär Cecilia Malmström, som gett sig ut på en ny charmoffensiv för att sprida TTIP-avtalets påstådda fördelar, nämner Kommerskollegiums rapport i ett replikskifte med Max Andersson i Göteborgsposten. I en replik på att Andersson kallat tillväxteffekterna måttliga skriver hon att ”Kommerskollegium har konstaterat att den svenska ekonomin skulle växa om vi får ett avtal på plats med USA som river överlappande regler, tullar och onödig byråkrati”.
Så hur mycket handlar det om? Jo, 0,2 % tillväxtökning i BNP, lagom till år 2030 (rapporten uppger år 2027, men det bygger på att TTIP varit närmast färdigförhandlat vid det här laget, vilket inte är fallet). Och det i studiens mest ambitiösa scenario, där samtliga tullar såväl som hälften av alla politiskt påverkbara icke-tariffära handelshinder tas bort – något som svårligen kan göras utan att samtidigt kringgå ”handelshinder” i form av högre miljö- och konsumentskydd. Inte heller är den nivån av avskaffade handelshinder ett rimligt resultat utefter hur förhandlingarna fortskridit så här långt. Kommerskollegium menar själva att resultatet skulle kunna vara en underskattning, eftersom metoden man använder inte räknar på ”dynamiska effekter” – samtidigt som man inte räknat på den ev. indirekta kostnaden (i form av ex. konsekvenser för folkhälsan) av att avskaffa handelshinder som existerar för att skydda människor och miljö.
Översatt i reella tal handlar det alltså om närmare 8 miljarder kronor, en summa som blir ett permanent tillskott till ekonomin närmare år 2030 och då ”följer med” ekonomin varje år. I jämförelse betalade Skatteverket ut 17 miljarder i ROT-avdrag år 2014. Siffran, som med stor sannolikhet alltså är överskattad, går även att jämföra med ränteavdraget som varje år kostar staten 30 miljarder kronor – detsamma som nästan fyra TTIP-avtal.
Några trovärdiga siffror om att TTIP-avtalet skulle skapa jobb existerar inte. Tillväxten är i de bästa av scenarier om 15 år inte större en ett halv ROT-avdrag. Det kan nog vara hög tid att se avtalets risker i ljuset av att de ekonomiska vinsterna med ett avtal är få – om några.
Lämna ett svar