Efter att näringsminister Mikael Damberg (S) tidigare skrivit under ett brev till handelskommissionär Cecilia Malmström om vikten av ett ”heltäckande och omfattande TTIP, inklusive en ISDS-mekanism” har regeringens tydligt TTIP-positiva linje kritiserats från flera håll. Det verkar dock inte som om regeringen lyssnat på kritiken. I stället eftersträvar man även fortsättningsvis ett ”djupt och omfattande avtal som täcker alla viktiga aspekter av investeringar och handel”. Dessutom uttrycker regeringen en vilja att ett ambitiöst avtal kan förhandlas färdigt så snart som möjligt. Det är, åtminstone vid första anblick, svårt att se att den rödgröna regeringens linje kring TTIP på något sätt avviker från alliansregeringens, en regering som såg som så positiv att amerikanska näringslivet rent av slog sig ihop med Sverige för att göra reklamfilm om TTIP.
Regeringens linje, som uttrycktes under morgonens möte i EU-nämnden inför rådsmötet om handel den 21 november, lyder som följer; ”Öppna tydliga och förutsägbara villkor för investeringar har betydelse för Sverige, våra jobb och vårt välstånd. Ett frihandelsavtal mellan EU och USA inom ramen för TTIP bör vara både djupt och omfattande samt täcka alla viktiga aspekter av handel och investeringar med USA. Regeringens målsättning är att nå ett så ambitiöst resultat som möjligt för att stödja tillväxt och sysselsättning utan att möjligheten att stärka skyddet för miljön, löntagarnas intressen och människors och djurs hälsa försämras. Avtalet ska respektera demokratiskt fattade beslut. Regeringens förhoppning är att förhandlingarna om ett ambitiöst avtal ska kunna slutföras så snart som möjligt. Största möjliga transparens kring förhandlingarna eftersträvas.”
Ett återkommande begrepp är att avtalet ska vara ”djupt och omfattande” (ambitious and comprehensive). Vad betyder då det? Jo, det är den definition som EU-kommissionen använder för ett avtal som, i den ekonomiska uträkning som de beställt, betyder att 50 % av alla politiskt påverkbara icke-tarrifära handelshinder (som utgörs av regleringar, standarder, etc.) ska tas bort. Flera andra studier som analyserat TTIP (exempelvis den här från Österrikiska Stiftelsen för Utvecklingsforskning), finner att så många icke-tariffära handelshinder svårligen kan tas bort utan att påverka ”handelshinder” som fyller exempelvis en konsument- eller miljöskyddande funktion. ”Djupt och omfattande” betyder även att alla områden som nu är uppe för förhandling ska inkluderas (inkl. kemikalier, som över 110 miljö- och konsumentorganisationer, däribland Naturskyddsföreningen, krävt ska exkluderas från avtalet).
Hur ska då detta tolkas? Ja, till att börja med att den nuvarande regeringen, åtminstone för stunden, är en stark förespråkare för ett omfattande TTIP. Miljöpartiet har rimligen fått in en brasklapp i formuleringen om att avtalet inte får påverka möjligheten att lagstifta framöver och att det ska respektera demokratiskt fattade beslut. Å andra sidan betyder detta inte konkret så värst mycket.Det står ingenting om att TTIP inte får medföra några negativa effekter för ex. konsumenter, miljön eller arbetare. Konsument, miljö – och fackliga organisationer har återkommande varnat för detta och att avtalet kan urholka livsmedelssäkerhet, miljöskydd och arbetares rättigheter. Något som den svenska regeringen alltså inte förhåller sig till. Man vill, av positionen att döma, ha ett TTIP som är brett och ambitiöst. Punkt.
Forskning pekar som sagt på att ett djupt och omfattande TTIP riskerar att leda till att ex. konsumenter och miljön riskerar att drabbas negativt. Även om dessa effekter hade skrivits in i regeringens position hade det gått på tvärs med ambitionen om ett djupt och ambitiöst avtal.
Att den rödgröna regeringen inte avviker på något synbart sätt (Ewa Björling pratade också om att respektera demokrati och miljö) från den tidigare alliansregeringens linje får, tveklöst, ses som förvånande. Den lär dock inte vara huggen i sten, de närmaste månaderna får utvisa vad den slutgiltiga hållningen blir.
Lämna ett svar