”Ett globalt förbud mot vänsterpolitik”, ”Ska Damberg ta bort demokratin i vårt land?”, ”Sverige behöver TTIP – för jobbens skull”. Ja, så har det låtit de senaste åren när EU:s handelavtal diskuterats. En debatt som förvisso präglats av både över- och underdrifter, önsketänkande och rena felaktigheter, men där ett återkommande faktum kvarstår – långt bortom horisonten för den svenska nyhetsrapporteringen förhandlas stora handelsavtal som kan få omfattande konsekvenser för vår förmåga att stärka skyddet för miljö, klimat och folkhälsan, och ta tillbaka misslyckade privatiseringar i offentlig regi.
Så varför har så få hört talas om avtalen? Trots de alarmistiska rubrikerna förekommer de allt mer sällan i svensk medierapportering. Avtalen är krångliga, ofta på ett sätt som gör det svårt för traditionell media att sätta sig in dem och förmedla det på ett begripligt sätt. Inte blir det lättare av att även våra folkvalda politiker, antingen på grund av okunskap eller av andra skäl, upprepade gånger spridit felaktiga uppgifter om avtalens innehåll, risker och eventuella fördelar. Därmed blir det än svårare för vanliga medborgare att förstå vad som är i görningen.
Målet med handelsgranskaren är att försöka råda bot på det här. Tyngdpunkten i vår bevakning är att rapportera om de risker som de här avtalen faktiskt utgör. Även om betoningen i rapporteringen tydligt ligger på riskerna, försöker vi granska avtalen på ett nyanserat sätt och även bemöta argument, rapporter och annan information från de som förespråkar avtalen.
Vi följer förhandlingarna om en ny permanent skiljedomstol (Mic), vi utvärderar färdiga handelsavtal som det med Japan och Singapore, vi följer de pågående förhandlingarna med Mercosur, och vi bevakar godkännandeprocessen av det kontroversiella CETA-avtalet mellan EU och Kanada. Inte minst håller vi koll på de frysta förhandlingarna om jätteavtalen TTIP och TISA. Kort sagt, det är hit du kommer om du vill lära dig mer om riskerna med de avtal som nu förhandlas. Bloggen bygger vidare på vår tidigare rapportering om avtalen på ttippen.se, och de gamla inläggen från den perioden kommer att finnas kvar även på den här sidan. Alla inlägg publicerade tidigare än juni 2018 är alltså från denna period.
Max Andersson, EU-parlamentariker för Miljöpartiet och den som står bakom projektet, säger så här om uppstarten av handelsgranskaren;
”Det känns både viktigt och roligt att få starta Handelsgranskaren och följa de här frågorna ännu mer noggrant. De avtal vi nu ser förhandlas, med investeringsskydd, regler om avreglering och lövtunt skydd för arbetare och miljö, handlar knappast om frihandel utan är ett politiskt projekt. Risken är betydande att det upplevda behovet av ökad handel tillåts ske på bekostnad av alla andra samhällsmål, inklusive skyddet för klimat och miljö. Det är väl värt att granska”.
Under de kommande veckorna kommer vi dyka rakt in i avtalen med Japan och Mercosurländerna, samt granska hur det går med godkännandet av CETA-avtalet mellan EU och Kanada. Dessutom publicerar vi en artikelserie som går igenom de främsta argumentet för och emot det massiva investeringsskydd samt tillhörande tvistlösningsmekanism (ISDS, ICS, MIC) som återfinns i dessa omdebatterade avtal. På återseende!
Kul att se någon ta över facklan efter att ttippen.se gått i graven 🙂
Tack för det! Ttippens gamla inlägg finns f.ö. kvar även på den här sidan, så sidan lever vidare på sitt sätt. Nu ska det dock bli betydligt mer fart igen!
Aha, tyckte väl att jag kände igen rubrikerna en smula!
Läste häromdan att CPTPP har formuleringar i sig som hotar att döda fri mjukvaru-licenser i signaturländer runt Stilla havet. Kan vara något att ta upp, och något att hålla utkik efter i avtal som formuleras i framtiden gentemot EU