Därför är CETA ett lika stort problem som TTIP

I samband med att det toppmöte som hållits mellan EU och Kanada idag avslutas har hela avtalstexten till det planerade avtalet parterna emellan (CETA) offentliggjorts. Avtalet ses av förespråkarna som en förebild för förhandlingarna med USA, och innehåller många av de kontroversiella aspekter som hamnat under lupp i samband med TTIP-förhandlingarna. Versionen är till synes identisk med den version som tidigare läckt.

Normalt paraferas avtalet i den här fasen, vilket betyder att förhandlarna sätter sina signaturer på avtalstexten som en typ av överenskommelse om att förhandlingarna officiellt är avslutade och ratificering väntar. I det här fallet har dock EU och Kanada avvaktat med att parafera texten, rimligen som en reaktion mot den väldigt aktiva kritik som riktats av flera EU-länder mot att den kontroversiella mekanismen för investeringsskydd, ISDS, inkluderats i avtalet. Om avtalet paraferats kan inte innehållet ändras – nu finns det däremot fortfarande en möjlighet att öppna upp förhandlingarna igen.

Avtalet, som alltså ses som en lillebror till TTIP, har stött på nästan lika mycket kritik som sin amerikanska motsvarighet. Igår publicerade en sammanslutning av drygt ett hundra medborgarrätts-, miljö-, konsument- och fackliga organisationer på båda sidor Atlanten ett upprop där de starkt motsätter sig avtalet. Organisationerna menar att CETA är ett angrepp på demokratin, begränsar demokratiska staters rätt att lagstifta och skyddar företag framför arbetare.  Man menar att ”Den ekonomiska och politiska modell som CETA innebär kommer att leda till ökade orättvisor, stor negativ påverkan på miljöskyddet samt tillåter att transnationella företag får kontroll över våra mest grundläggande ekonomiska, sociala och miljömässiga rättigheter. Ratificeringen av avtalet binder våra stater i årtionden framöver, utan att hänsyn ges till andra förslag som bygger på samarbete och solidaritet. Att ingå ett avtal som CETA är lika oacceptabelt som det är oansvarigt” (ung. översättning från engelska).

Samtidigt som organisationerna ovan gick ut med sitt upprop presenterades även under gårdagen den första större sammanhängande analysen av vad CETA kan innebära. Analysen är gjord av den välkända kanadensiska tankesmedjan ”Canadian Centre for Policy Analysis” och har utgått från de tidigare läckta dokument som idag även officiellt offentliggjorts. I sin analys finner man, bland mycket annat, att CETA kan tvinga fram privatisering av såväl befintliga som framtida offentliga tjänster och verksamheter, kommer att resultera i nya krav på såväl Kanada som EU:s medlemsländer vilket kommer att hindra deras möjlighet att reglera, via förändringar av kanadensisk patentlag försvårar tillgången till generiska läkemedel vilket därmed kan driva upp läkemedelspriser för vanliga kanadensare, via regler för offentlig upphandling förhindrar kommuner att prioritera närodlat, samt via inkluderandet av ISDS hotar befintlig och framtida miljölagstiftning. Det handlar således om ett avtal som kommer få väldigt tydliga konsekvenser såväl i Kanada som inom EU.

Förespråkarna håller förstås inte med. Den avgående handelskommissionären Karel de Gucht, som även var ansvarig för det kritiserade och slutligen nedlagda ACTA-avtalet, menar att ISDS-mekanismen som finns i CETA är det ”mest moderna och transparenta som finns”. Något som förvisso inte övertygat drygt hundra sakkunniga forskare som i starka ordalag kritiserat inkluderandet av ISDS i såväl CETA som TTIP, men som säkert gör Stockholms handelskammare nöjda.

Gröna på båda sidor Atlanten har också reagerat, och skrivit till såväl EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso som Kanadas premiärminister Stephen Harper och uttryckt sina farhågor kring avtalet.

Debatten om CETA lär rasa vidare, och vi får hoppas att avtalet på sikt även får större utrymme i svensk media. Med största sannolikhet kommer avtalet att komma upp under Cecilia Malmströms utfrågning i EU-parlamentet på måndag, en utfrågning som vi kommer att liveblogga med start 14.30. Missa inte det!

[youtube id=”Zd_WQ21iKI8″]

modernaste och mest transparenta som finns
modernaste och mest transparenta som finns

Bli först med att kommentera

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte att publiceras.


*