EU:s planerade handelsavtal med Japan innehåller samma åtaganden om att bibehålla genomförd privatisering som det kritiserade Ceta-avtalet med Kanada. En fråga som nu kan bli aktuell gäller gårdsförsäljning av alkohol, som riksdagen ställt sig bakom. Genomförs en sådan avreglering går den inte att ta tillbaka utan att bryta mot Japan-avtalet.
En fråga som aktualiserats de senaste åren är gårdsförsäljning av alkohol. Trots att exempelvis nykterhetsorganisationer och Systembolaget är djupt kritiska med hänvisning till folkhälsan röstade en riksdagsmajoritet tidigare i år ja till ett så kallat utskottsinitiativ där riksdagen uttrycker det som sin mening att gårdsförsäljning bör införas. Allianspartierna samt Sverigedemokraterna röstade för, medan S, V och MP röstade emot. Nu visar vår genomgång av Sveriges reservationer i det planerade avtalet med Japan att gårdsförsäljning, om det genomförs, skulle låsas in och inte gå att reversera utan att bryta mot avtalet.
Ceta-avtalet med Kanada var första gången Sverige och EU gick med på att binda sina åtaganden på tjänsteområdet via negativ listning (s.40), något som nu, trots omfattande kritik, fortsätter i Japan-avtalet. Alkoholindustrin har kontinuerligt gett sitt stöd till den här typen av handelsavtal och har haft tät kontakt med EU-kommissionen. Rentav så tät att EU:s handelskommissionär, svenska Cecilia Malmström, skrev förordet åt en ny rapport från spritlobbyn.
Centralt i debatten om gårdsförsäljning har varit huruvida en sådan avreglering skulle påverka Systembolagets monopol. Saken har utretts tidigare och det är oklart huruvida gårdsförsäljning kan utformas på ett sätt som är förenligt med EU-lagstiftningen, men för att detta skulle kunna fungera måste även utländska aktörer ges möjlighet att sälja alkoholhaltiga drycker inom ramen för gårdsförsäljningen. I avtalet med Japan har Sverige, i likhet med tidigare avtal, gjort ett undantag för Systembolaget. Problemet är att undantaget ligger i det som kallas för bilaga 1 (Annex I), vilket bara handlar om existerande ”avvikande åtgärder”. Skulle gårdsförsäljning genomföras, vilket innebär att marknaden öppnas ytterligare, träder det som på handelsspråk kallas ratchet i kraft. Förenklat innebär detta att alla åtgärder som öppnar marknaden ytterligare binds som ett nytt åtagande i det aktuella avtalet – graden av privatisering/avreglering kan alltså bara bli större, inte mindre (mer om hur detta fungerar här).
Skulle Sverige i stället ha lagt sitt undantag i det som kallas för bilaga 2 (Annex II) hade det även gällt för framtida åtgärder och Sverige hade fritt kunnat återreglera. Något man alltså inte gjort för Systembolaget, vilket även innebär att en privatisering av Systembolaget skulle bindas i avtalet och därmed inte gå att göra ”ogjord” utan att bryta mot avtalet med Japan. Att japanska företag skulle börja massetablera vingårdar i Sverige är knappast en sannolik utveckling, men samtidigt i sig ganska irrelevant, då åtaganden om öppenhet gäller i lika stor grad oberoende av etableringsgrad och skulle behöva omförhandlas om Sverige försöker återreglera sektorn.
Sverige har i ministerrådet sagt ja till avtalet med Japan men för att kunna träda i kraft måste även EU-parlamentet godkänna avtalet, en omröstning som beräknas ske någon gång december-januari.
Lämna ett svar