Den fackliga tyska paraplyorganisationen DGB säger nej till det planerade CETA-avtalet mellan Kanada och USA. DGB, som representerar 6 miljoner medlemmar, menar bl.a. att avtalets investeringsskydd, trots förbättringar, fortfarande inte säkerställer rätten att reglera. Dessutom varnar man för hur avtalet kan driva på liberalisering av känsliga sektorer, inte minst inom offentlig sektor.
Det tyska fackförbundet understryker att man inte är emot frihandel per sé, men att CETA innehåller så pass många kontroversiella delar att det inte är acceptabelt, utan måste omförhandlas. Kritiken riktas mot investeringsskyddet ICS, som enligt fackförbundet inte på ett fullgott sätt värnar rätten att lagstifta i det allmännas intresse och riskerar att leda till stämningar mot stater som försöker gå före med lagstiftning för att skydda exempelvis arbetstagare eller miljön. Det finns, enligt DGB, inget behov av ett särskilt investeringsskydd mellan EU och Kanada eftersom båda parter har utvecklade rättssystem fullt kapabla att hantera eventuella tvister.
Dessutom riktar DSB kritik mot den negativa förteckning av tjänster som används i avtalet, vilket man menar riskera att driva på liberalisering av känsliga sektorer och försvåra ett återtagande av misslyckade privatiseringar i offentlig kontroll. Ytterligare kritik riktas även mot att det inte finns någon ordentlig efterlevnadsmekanism kring de skrivelser i avtalet som rör arbetsrätt.
De största svenska fackförbunden har hittills varit positivt inställda till CETA-avtalet, och nyligen menade LO att förändringen av CETA:s investeringsskydd (från ISDS till ICS) var en seger för facken. Det är dock en åsikt som LO, bland europeiska fackliga organisationer, dock är ganska ensamma om.
Förhandlingarna om CETA-avtalet är helt färdiga, och beslut om avtalet väntas senare i höst. EU-parlamentet har möjlighet att stoppa avtalet – en möjlighet som även Sveriges regering har inom ramen för ministerrådet.
Lämna ett svar