Efter EU-kommissionens besök i Washington vädras ny morgonluft i handelsförbindelserna mellan EU och USA. I syfte att undvika ett storskaligt handelskrig skall EU och USA sondera förutsättningarna för nya handelsöverenskommelser. Och nu pekar mycket på att de tidigare avbrutna förhandlingarna om ett storskaligt avtal (TTIP) kan komma att återupptas.
EU och USA förbereder som ett resultat av mötet i Washington nya förhandlingar om ett handelsavtal. Från EU:s sida önskar man i så fall ta vid där de existerande TTIP-förhandlingarna slutade, åtminstone gällande regulativt samarbete. Just planen på att upprätta en samarbetsinstitution för att förhandsgranska ny lagstiftning från ett handelsperspektiv var en av TTIP-avtalets mest kritiserade aspekter. Organisationer från civilsamhället menade att de förslag som låg på bordet i TTIP utgjorde ett ”hot mot demokratin” i den mån att handelsexperter och kommersiella aktörer skulle ges möjlighet att påverka ny lagstiftning långt innan nationella parlament och demokratiskt valda församlingar blivit involverade i lagstiftningsprocessen. I en rapport från de svenska tankesmedjorna Katalys och Cogito ansågs nivån av regulativt samarbete som föreslogs i avtalet riskera att ”negativt påverka EU:s såväl som medlemsstaters möjlighet att lagstifta i det allmännas intresse”. Det är alltså detta förslag som EU nu vill fungera som grund för de nya förhandlingarna med USA.
De nya förhandlingarna kan även, i likhet med de kritiserade TTIP-förhandlingarna, leda till negativa klimateffekter. Ett centralt önskemål från EU:s sida är även denna gång att lätta på de amerikanska exportrestriktionerna för flytande naturgas (LNG). Att den amerikanska exporten ökat är primärt ett resultat av den omfattande utvinningen av skiffergas, något som minst sagt är kontroversiellt. Skiffergas är ett fossilt bränsle och förutom omfattande lokala miljöeffekter i samband med utvinningen (fracking) har ett flertal studier pekat på att skiffergas har större negativa klimateffekter än konventionell gas. Hela mötet mellan EU-kommissionens ordförande Juncker och president Trump präglades av en betydligt nedtonad retorik från EU på klimatområdet. Att återuppta handelsförhandlingar med dessa ingångsvärden har redan mött omfattande kritik från exempelvis Greenpeace.
Alla EU-ledare är dock inte positivt inställda till ett storskaligt avtal. Den franske presidenten Emmanuel Macron har gjort klart att han inte stödjer något omfattande TTIP, och vill inte heller se jordbruk inkluderas i något nytt avtal.
Om det blir något avtal, och hur omfattande det i så fall blir, lär visa sig under de kommande månaderna. Om storskaliga förhandlingar återupptas kommer dock med all säkerhet de forskare, politiker och civilsamhällesorganisationer som kritiserat TTIP att åter göra sig hörda.
Lämna ett svar