Efter att vänsterpartiet Syriza vunnit en klar seger i det grekiska valet har mycket av den europeiska debatten präglats av oro för att Grekland nu kommer att lämna eurosamarbetet. Men faktum är att Syrizas makttillträde även kan få stora effekter för TTIP. Partiledaren, och numera Greklands premiärminister, Alexis Tsipras, har tidigare sagt (klicka fram fler kommentarer) att Syriza kommer att ”bekämpa avtalet tillsammans med andra politiska krafter. Om det (TTIP) ratificeras innebär det i princip att Europa skjuter sig själva i foten”.
Syrizas ledamot i EU-parlamentet, Georgios Katrougkalos, sade i december att han ”kan garantera att ett parlament där Syriza har majoritet aldrig ratificerar avtalet”. Han poängterade även att detta inte bara var Syrizas gåva till det egna folket, utan också till resten av Europa. Kritiken handlar för Syrizas del både om den kontroversiella tvistlösningsmekanismen ISDS samt farhågor kring effekterna för exempelvis sjukvård, dataskydd och GMO (genmodifierade organismer).
Huruvida Grekland och Syriza kan stoppa avtalet (förutsatt att partiet håller sina vallöften) återstår att se. Det beror delvis på om avtalet kommer att bedömas som ett så kallat ”blandat avtal”. Ett blandat avtal innebär att avtalets innehåll inte enbart faller under EU:s exklusiva befogenhet på handelsområdet utan även under medlemsstatskompetens. Ett nutida exempel på ett sådant avtal är ACTA-avtalet, som fälldes av EU-parlamentet sommaren 2012. I sådana fall måste varje medlemslands parlament ratificera avtalet (alltså även Sveriges riksdag). Det är oklart om ett nej i ett enskilt parlament per definition betyder att avtalet faller. Däremot måste ingåendet av ett blandat avtal beslutas enhälligt i ministerrådet, varav en medlemsstats regering (ex. den grekiska) skulle kunna sätta ett definitivt stopp för TTIP.
Flera nationella parlament har påpekat att TTIP bör bedömas som ett blandat avtal, och såväl den tidigare handelskommissionären Karel de Gucht som nuvarande kommissionären Cecilia Malmström har gett uttryck för liknande tankar. Först när förhandlingarna är avslutade kommer dock EU-kommissionen ge besked om hur man avser att behandla avtalet. Ministerrådet kommer dock också att säga sitt. Enligt den danska regeringen finns det i rådet en tydligt majoritet, åtminstone när det gäller avtalet med Kanada (CETA), för att bedöma det som blandat. Om det stämmer finns det inga skäl till varför TTIP borde bedömas annorlunda.
Lämna ett svar