Igår hölls en längre debatt om TTIP i EU-parlamentet, som i flyttcirkusens tecken den här veckan befinner sig i Strasbourg. Debatten, som sträckte sig över tre timmar, var såväl intensiv som stundtals upprörd.
EU-kommissionen, representerad av handelskommissionär Karel de Gucht, vände sig mot vad de Gucht menade är ”skrämselpropaganda” kring avtalets potentiella effekter. Han menade bl.a. att EU inte kommer att acceptera amerikanskt hormonkött, och att inget amerikanskt företag kommer att kunna stämma en medlemsstat för att landet tar ett demokratiskt beslut i syfte att skydda medborgare eller miljö.
Många garantier där, som dock går på tvärs med omfattande kritik från sakkunniga experter, som exempelvis det tyska miljödepartementet. De Gucht, som även var den som ytterst var ansvarig för det kontroversiella ACTA-avtalet (som ledde till omfattande protester runt om i Europa och slutligen fälldes i EU-parlamentet sommaren år 2012), har en viss bakgrund av att lova saker som inte nödvändigtvis stämmer. I fallet med ACTA hävdade han, hör och häpna, att kritiken byggde på mytbildning. Det trots att otaliga sakkunniga organisationer och Europas främsta akademiska experter på området hävdade motsatsen.
Caspary, från kristdemokratiska EPP, fortsatte debatten med att rabbla upp allt som TTIP enligt honom inte handlar om. Han följde upp med att säga att hans grupp (där M och KD ingår) kommer att granska avtalet när de får se det, men i övrigt önskar kommissionen lycka till med förhandlingarna.
David Martin, från S&D (där S och Fi ingår), menade att han är förvissad om att TTIP kan vara en motor för jobb och tillväxt. Däremot poängterade han sin partigrupps oro inför klordoppade kycklingar, gmo, hormonbehandlat kött, tvistlösningsmekanismen ISDS och risken för att miljölagar undermineras. ”Om TTIP blir bra säger vi ja, om TTIP blir dåligt säger vi nej”, hävdade Martin, som poängterade att den socialdemokratiska gruppen inte vill fälla TTIP, men kommer att ta på sig den rollen om de är tvungna (utifall deras farhågor med avtalet besannas).
McClarkin, från den (andra) konservativa gruppen ECR, menade att vinsterna kommer bli enorma och att alla kan tjäna på TTIP. Hon hänvisade till motståndarnas (enligt henne) ”skrämselpropaganda” och menade att ISDS är viktigt, och avslutade med att uppmana de Gucht att sätta ”gasen i botten”.
Schaake, från liberala ALDE (med FP och C bland medlemmarna), menade att TTIP är viktigt för jobb och tillväxt, och kan utgöra en global standard för framtida avtal och hjälpa EU:s konkurrenskraft. Men, menade Schaake, integriteten, livsmedelsstandard, miljöskydd m.m. måste respekteras.
Scholz, från vänstergruppen GUE/NGL (där V ingår), menade att kritiken mot avtalet bara ökar och att hans grupp vill att förhandlingarna avbryts.
Yannik Jadot, från de gröna (där MP sitter), poängterade att de gröna kritiserat förhandlingarna från första början på grund av den bristande öppenheten, och menade att det är helt omöjligt att föra en seriös debatt utifrån de strikt bevakade ”läsrummen” där endast en handfull ledamöter är berättigade att gå in för att läsa delar av de förhandlingstexter som finns, utan att få skriva ner eller dela med sig av innehållet till någon. Jadot menade att det bryter mot fördragen och att förhandlingarna således bör avbrytas.
Beghin, från i varierande grad främlingsfientliga EFFD (där Sverigedemokraterna sitter)., menade att EU-kommissionen via TTIP tänker sälja ut regleringar som finns för att skydda livsmedelssäkerhet, kemikalier, vår integritet, m.m., och kritiserade hemlighetsmakeriet.
Salvini, från italienska Legia Nord (och de grupplösa i parlamentet), gav inte mycket för EU-kommissionens frihandelsförhandlingar och menade att det lett till förlorade arbetstillfällen. Han avslutade med att säga att Legia nord kommer att säga nej från början till slut.
Efter den inledande debattrundan fortsatte debatten. Även om meningarna stundtals gick isär var huvudbudskapet från EU-parlamentets ledamöter dock tydligt. Oavsett politisk hemvist är missnöjet med Kommissionens behandling av avtalet stort och ”ni kan lita på oss” duger helt enkelt inte som svar på den bristande öppenheten. EU-parlamentets ledamöter vill, med rätta, få se vad det här avtalet faktiskt innehåller.
Lämna ett svar