Nyligen skrev EU och Japan under ett omfattande handelsavtal (populärt förkortat JEFTA). Men för att kunna träda i kraft måste avtalet godkännas av EU-parlamentet, och kritiken mot avtalet är omfattande från både miljö- och fackliga organisationer.
I maj i år riktade ett stort antal organisationer från civilsamhället, däribland Europas största miljöorganisation European Environmental Bureau och Greenpeace, omfattande och allvarlig kritik mot avtalet. Organisationerna menar att avtalet bl.a. allvarligt begränsar regeringars förmåga att reglera offentliga tjänster och reversera misslyckade privatiseringar, underminerar grundläggande medborgerliga rättigheter (som skyddet för personlig data), samt riskerar att skada både miljö och människor.
Även paraplyorganisationer för europeiska och japanska fackförbund har varit kyligt inställda till avtalet, och kritiserat att slutversionen av avtalet inte innehåller något effektivt sätt att efterleva brott mot arbetstagares rättigheter.
Företrädare för EU-kommissionen var i sin tur snabba med att beskriva signeringen av avtalet som en reaktion mot USA:s rådande protektionism och avtalet i sig som en symbol för frihandel. Budskapet upprepades i ett flertal svenska medier som kommenterade nyheten, däribland SVT:s Rapport. Att avtalet skulle ske som en reaktion på Trumps handelspolitik stämmer dock inte. JEFTA började förhandlas redan år 2013 (mer än tre år innan Trump valdes till amerikansk president). Inte heller har den här typen av avtal särskilt mycket med frihandel att göra, vilket frekvent också framförts i debatten. Dani Rodrik, professor i internationell politisk ekonomi vid Harvard, skrev nyligen en läsvärd artikel om varför frihandel och dagens så kallade ”frihandelsavtal” har ganska lite med varandra att göra (vi återkommer även framöver med ett längre referat av den artikeln).
Sannolikt kommer Japan-avtalet att nå votering i EU-parlamentet sent i december alternativt januari nästa år. Sveriges riksdag kommer denna gång inte att få rösta, eftersom avtalet klassas som ”EU-kompetens”. Sverige har redan sagt ja till avtalet i ministerrådet. Däremot krävs alltså att EU-parlamentet godkänner avtalet innan det kan bli verklighet. Vi kommer framöver att återkomma med en längre sammanfattning av problemen och riskerna med Jefta, så håll utkik.
Ja, det finns anledning att vara kritisk till dessa handelsavtal som EU med Sveriges stöd undetecknar. Vet någon hur det är med Italiens inställning när det gäller Japanavtalet? Tidigare var de ju kritiska till CETA.
Åke Askensten
Italien röstade för Japan-avtalet i ministerrådet nyligen, så de agerar inte alls på samma sätt som med Ceta. För deras regering (något förenklat populister+högerextrema) är jordbruksfrågan det som har stjälpt Ceta, och där är Japan inte ett lika stort ”problem” utifrån deras synvinkel.