Det var under ett tal i Michigan förra veckan som presidentkandidaten Hillary Clinton meddelade att hon tänker sätta stopp för Trans-Pacific Partnership, det avtal USA nyligen förhandlat fram med ett antal länder kring Stilla havet.
Hon lovade att stoppa varje handelsavtal som hotar amerikanska jobb eller håller ner amerikanska löner, inklusive TPP – såväl nu som i det fall hon skulle väljas till president. Uttalandet har förstås även bäring på TTIP som är ett av de stora avtal som USA förhandlar. Att Clinton namngav TPP så explicit är något mer radikalt än den plattform det demokratiska partiet nyligen antog, där partiet enats om att säga nej till ”handelsavtal som inte främjar bra amerikanska jobb”. Det finns dock en möjlighet att TPP kan röstas igenom i kongressen innan Clinton eventuellt väljs till president. Gällande TTIP finns dock inga sådana utsikter, utan det avtalet kommer garanterat att hamna på nästa presidents bord, där nu de ledande presidentkandidaterna på båda sidor uttryckt sig tydligt kritiskt.
Sedan tidigare har republikanernas presidentkandidat Donald Trump varit ytterst högljudd i sin kritik mot de handelsavtal som USA nu förhandlat fram. Trumps kritik genomsyras framför allt av protektionistiska undertoner om att skydda amerikansk industri, vilket får anses gälla även för Clintons senaste uttalanden. Bernie Sanders, som utkämpat en lång kamp med Clinton om demokraternas nominering, har varit ännu tydligare i sin kritik än Clinton och verkat för att demokraterna ska stoppa avtalen.
Det nuvarande politiska läget i USA tyder på att det kommer bli väldigt svårt att få igenom stora handelsavtal framöver. Att TTIP således blir politiskt kontroversiellt inte bara inom EU, utan även i USA, försvårar onekligen förhandlingarna som redan tyngs av bristande framsteg. Mer och mer tyder på att TTIP-förhandlingarna kan komma att implodera innan de blivit färdiga.
Lämna ett svar