Kritiken mot den kontroversiella tvistlösningsmekanismen ISDS har varit massiv de senaste veckorna från såväl FN, nobelpristagare och sakkunniga forskare. Österrikes förbundskansler flaggade nyligen för att han kommer att agera för att ISDS försvinner ur CETA- och TTIP-avtalen. Kritiken verkar dock inte ha bitit på den svenska regeringen. Tvärtom tänker Sverige arbeta för att ISDS blir en del av TTIP och CETA – om än i reformerad form.
Den svenska regeringen har sedan tidigare genom näringsminister Mikael Damberg uttryckt sitt stöd för att inkludera den kontroversiella tvistlösningsmekanismen ISDS i handelsavtalet med USA. Nu har regeringen nått en mer permanent överenskommelse där ISDS även fortsättningsvis ska vara en del av avtalet, om än alltså i reformerad form.
Det var under ett seminarium i Riksdagen i slutet av april som näringsminister Mikael Damberg presenterade delar av regeringens politik kring TTIP och ISDS. Enligt Damberg är det regeringens uppfattning att ”TTIP är ett viktigt avtal och en prioriterad fråga. Men det får inte försämra miljökrav eller löntagares ställning på den svenska arbetsmarknaden”. Han menade vidare att den nuvarande formen av ISDS är föråldrad och skapat problem som nu kräver att systemet reformeras. Men att ha med ett ”modernt investeringsskydd” i TTIP är viktigt, enligt Damberg. Han menar också att kommissionens förslag på reformer, som sågats av såväl sakkunniga forskare, konsument- och miljöorganisationer, är ”intressanta och spelar i rätt riktning”.
Regeringens position hamnar således nära den linje som EU-kommissionär Cecilia Malmström driver, att ISDS ska vara med i TTIP-avtalet men ska reformeras för att undvika de största avarterna med systemet.
Även om den rödgröna regeringen verkar för ISDS har Socialdemokrater och Miljöpartister i EU-parlamentet uttryckt sitt motstånd mot tvistlösningsmekanismen. Miljöpartiet har tidigare klargjort att man inte vill se ISDS i varken avtalet med Kanada eller USA och socialdemokraten Marita Ulvskog, som är ordförande för EU-parlamentets utskott för sysselsättningsfrågor (EMPL), har varit pådrivande för att hennes utskott skulle säga nej till ISDS i TTIP samt kritiserat EU-kommissionens reformförslag.
Trots regeringens överenskommelse om TTIP har inget besked getts kring hur regeringen tänker hantera CETA-avtalet med Kanada. Avtalet,som är färdigförhandlat, innehåller ISDS och flera andra uppmärksammade delar, bl.a. en negativ lista på tjänsteområdet, vilket enligt kritiker kan medföra att det kan bli svårt att exempelvis återkommunalisera privatiserade delar av offentlig sektor i framtiden. Enligt nya uppgifter kommer avtalet inte upp för beslut förrän år 2016, trots att förhandlingarna varit färdiga sen ett drygt år tillbaka.
Även om CETA-avtalet anses innehålla ett moderniserat investeringsskydd så menar över 120 europeiska sakkunniga forskare att de fundamentala problemen med ISDS kvarstår i avtalet. Det har hittills inte framgått om regeringen menar att förändringarna av ISDS i CETA-avtalet är tillräckliga, men om inte borde det bli svårt att argumentera för att Sverige ska ratificera CETA.
I slutet av maj behandlar Socialdemokraternas kongress frågan om TTIP, och i juni har Miljöpartiet en liknande motion på sin kongress att ta ställning till. Att regeringen gjort en överenskommelse innan respektive kongresser ska säga sitt tyder möjligen på att partiledningarna är rädda att förlora frågan på sina respektive kongresser och nu vill låsa fast en överenskommelse. Det är rimligen den enda förklaringen till varför regeringen antagit en position om TTIP (där förhandlingarna inte lär bli färdiga förrän tidigast 2016) men inte om CETA (som sedan länge är färdigförhandlat). I mitten av juni skulle teoretiskt sett båda regeringspartierna kunna stå med varsitt kongressbeslut som tydligt säger nej till TTIP. Samtidigt som regeringen har en överenskommelse om att driva på för att ro avtalet i hamn, dessutom med ISDS som en viktig beståndsdel.
Det hade kunnat bli en knivig situation för vilken regering som helst.
Lämna ett svar