Nyligen godkände EU-parlamentet CETA-avtalet. Den socialdemokratiska partigruppens (S&D) splittring i frågan möjliggjorde en majoritet för avtalet. Nu visar vår genomgång av omröstningen att även de svenska socialdemokraterna var splittrade.
Föga förvånande röstade EU-parlamentariker för de borgerliga partierna (M, KD, C och L) för avtalet. Även ledamöterna från Sverigedemokraterna röstade för CETA, i strid med sin egen partigrupp i EU-parlamentet. Feministiskt Initiativ, Vänsterpartiet och Miljöpartiets ledamöter röstade emot. Socialdemokraterna var splittrade i frågan. Tre ledamöter (Guteland, Ludvigsson, Nilsson) röstade för avtalet, medan Marita Ulvskog och Anna Hedh lade ner sina röster.
Förutom den övergripande omröstningen röstade även parlamentet om en medföljande resolution med parlamentets åsikter om olika aspekter av avtalet. Denna omröstning visade att splittringen i parlamentet i dessa frågor är stor. Ingen av de resolutioner som lagts fram av de olika partigrupperna fick majoritet.
Exempelvis finns i parlamentet ingen majoritet för det kontroversiella investeringsskyddet (numera kallat ICS). I voteringen om att-sats 5, som ”välkomnar ICS”, röstade en knapp majoritet emot och att-satsen föll. Anmärkningsvärt är dels att samtliga svenska socialdemokrater här röstade emot ICS, medan Sverigedemokraternas ledamöter (i strid mot sin partigrupp) röstade för. Överlag röstade SD omröstningen igenom precis som M, L, KD, och C, och inte bara i strid mot sin egen partigrupp utan också tvärtemot hur man röstade i liknande frågor gällande TTIP i en omröstning för ett och ett halvt år sedan. En inte så vågad gissning är att Svenskt Näringsliv, precis som i andra frågor, pratat en del med de Sverigedemokratiska ledamöterna. På annat sätt är det svårt att förklara den plötsliga helomvändningen.
Efter att CETA nu godkänts av EU-parlamentet väntar ratificering på nationell nivå. Det är oklart exakt vad som kommer att hända om ett enskilt medlemsland säger nej till avtalet i ett nationellt parlament. I Sverige förväntas riksdagen rösta under hösten. Dessutom förväntas Belgien, efter en överenskommelse i höstas, skicka en förfrågan till EU-domstolen kring huruvida CETA är förenligt med EU-rätten. Skulle EU-domstolen säga nej faller avtalet.
Kampen mot CETA fortsätter nu på nationell nivå. Även om EU-parlamentets omröstning innebär ett nederlag för avtalets kritiker har fortfarande CETA en snårig väg att gå innan det är helt godkänt och avtalets investeringsskydd börjar gälla.
Lämna ett svar