Sedan tidigare har Socialdemokraterna i Malmö motionerat till S-kongressen i maj om att stoppa TTIP-avtalet. Daniel Suhonen, chef på Katalys och mångårig partimedlem, har sedan tidigare flaggat för att frågan kommer att bli en stor stridsfråga på kongressen. Idag har Socialdemokraterna presenterat sina svar på kongressmotionerna, och trots den omfattande kritiken vill partiet (s. 189) fortfarande se ett djupt och omfattande TTIP men ”reformera” ISDS.
Organisationen Skiftet, som driver en uppmärksammad kampanj mot avtalet, ser svaret som en framgång och att Socialdemokraterna nu har svängt och kommer att ta strid mot ISDS. Det är en väldigt optimistisk analys av svaret.
Ordagrant lyder svaret kring ISDS; ”Partistyrelsen är emot det nuvarande ISDS i TTIP och vill se en reformerad tvistlösningsmekanism. En modern investeringsskyddspolitik ska vara rättssäker och öppen och inte inskränka staters demokratiska beslutsfattande eller de fackliga rättigheterna. Socialdemokraterna kommer att vara en starkt pådrivande kraft för att finna ett förbättrat och moderniserat investeringsskydd baserat på de grundläggande principer vi värnar”. Här är det väldigt otydligt vad S-partistyrelsen egentligen menar. Vilken ISDS pratar man om? I TTIP finns inget färdigt förslag på hur investeringskapitlet ska se ut. Menar man hur systemet tillämpas via de flera tusen investeringsavtal som redan finns? Menar man att ändringarna som gjorts i CETA-avtalet är tillräckliga (vilket 120 europeiska forskare i juridik är ytterst tveksamma till)? Vad är moderniserat investeringsskydd? Duger inte nationella domstolar? Nej, det är svårt att tolka partistyrelsens motionssvar som ett kategoriskt nej till ISDS i alla former. Inte heller lämnas några löften om att säga nej till TTIP om en ”dålig” form av ISDS ingår.
I övrigt vill partiet se ett djupt om omfattande avtal. Enligt de prognoser EU-kommissionen gjort betyder detta i klartext att i princip alla områden inkluderas i avtalet (däribland kemikalier och livsmedel), samt att 50 % av de politiskt påverkbara icke-tariffära handelshindren mellan EU och USA tas bort. Flera studier har påpekat att denna svårligen kan kombineras med ett avtal som samtidigt skyddar nuvarande och framtida standarder på miljö-, konsument- och djurskyddsområdet.
Man hävdar vidare att avtalet är viktigt för tillväxt och jobb i Sverige, trots att det inte finns några bevis för det påståendet stämmer (s. 21).
Samtidigt som avtalet omnämns i positiva termer finns ingen explicit text om att S vill driva igenom ett avtal. Det får ändå ses som något av en svängning gentemot tidigare uttalanden. I slutändan tycks texten vara en kompromissprodukt. De S-väljarna som förväntade sig ett tydligt kritiskt ställningstagande kring de pågående förhandlingarna från sin partiledning har således anledning att vara besvikna. Näringslivsintressen som vill ha ett förutsättningslöst ”JA” från Socialdemokraterna till avtalet lär inte heller vara nöjda. Frågan kommer att avgöras på S-kongressen nästa månad.
Lämna ett svar