Följande är ett gästinlägg av Bart Staes, EU-parlamentariker och ansvarig ledamot för CETA i miljöutskottet. Inlägget har även skickats som brev till ledamöter av miljöutskottet.
I morgon kommer vi i EU-parlamentets miljöutskott att rösta om huruvida vi rekommenderar handelsutskottet att ge sitt samtycke till eller förkasta handels- och investeringsavtalet CETA med Kanada.
I mitt utkast på yttrande rekommenderar jag att vi rekommenderar att förkasta avtalet, en rekommendation jag gör av följande anledningar;
– EU och Kanada har väldigt skilda synsätt när det gäller hälso- och miljörelaterade frågor, livsmedelssäkerhet och djurskydd.
– Kanada har återkommande inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) använt sig av juridiska åtgärder för att utmana EU:s och medlemsstaternas regler, exempelvis gällande GMO, hormonbehandlat kött, sälprodukter och asbest. Kanada har dessutom en lång historia av att motsätta sig central EU-lagstiftning på området, såsom kemikalielagstiftningen REACH, Bränslekvalitetsdirektivet och lagstiftning kring bekämpningsmedel.
– EU:s standarder har redan sänkts eller föreslagit att sänkas som en effekt av de pågående handelsförhandlingarna. Detta gäller exempelvis bränslekvalitetsdirektivet, hormonstörande ämnen, och GMO.
Det är min uppfattning att CETA ytterligare kommer stärka Kanadas position i detta avseende genom att ge instrument att pressa EU att avstå från att stärka, eller rentav försvaga, sina miljö- och hälsostandarder.
I mitt utkast på yttrande har jag utgått från det yttrande miljöutskottet antog om TTIP den 16e april 2015, vilken antogs med en stor majoritet. Det finns inga skäl att förhålla sig annorlunda till ett avtal med Kanada än vad vi gjort när det gäller ett avtal med USA. Enligt min bedömning öveträder CETA på sju punkter de absoluta minimikrav miljöutskottet ställt på TTIP, riskerar att underminera EU:s standarder på fyra områden som miljöutskottet pekat ut som centrala, samt uppnår inte rekommendationerna från miljöutskottet på ytterligare fem områden. Jag vill peka ut två överträdelser i CETA mot miljöutskottets minimikrav på TTIP som är särskilt centrala;
A) CETA värnar inte försiktighetsprincipen
I miljöutskottets yttrande om TTIP kan följande läsas; ”Kommissionen uppmanas att säkerställa att EU:s strategier och principer for skydd och förbättring av människors halsa, djurs halsa och miljon upprätthålls under förhandlingarna, både rättsligt och faktiskt, och att de till fullo återspeglas i det slutliga TTIP-avtalet”
En studie av fyra akademiska experter på CETA, TTIP och EU:s försiktighetsprincip kom till följande slutsats;
”Överlag är det sannolikt att EU:s nuvarande och framtida lagstiftning för skyddet av hälsa, miljö och konsumenter kommer att stöta på svårigheter via CETA och TTIP. EU:s försiktighetsprincip och dess framtida tillämpning är inte tillräckligt förankrat och skyddad i avtalstexterna. Kapitlen om SPS-åtgärder, tekniska handelshinder (TBT) och regleringsåtgärder samt kapitlen om handel och fackliga rättigheter och hållbar utveckling följer ett tillvägagångssätt som inte är förenligt med försiktighetsprincipen. När det gäller hormonstörande ämnen och bekämpningsmedelsrester blir en sådan negativ inverkan på försiktighetsprincipen uppenbar redan i nuläget. ”
B) CETA skulle etablera ett nytt domstolssystem tillgängligt för investerare utan några krav på att först passera nationella domstolar.
I sitt yttrande om TTIP sade miljöutskottet att;
”Kommissionen uppmanas att motsatta sig inbegripandet av tvistlösning mellan investerare och stat (ISDS) i TTIP, eftersom denna mekanism a ena sidan riskerar att fullkomligt undergräva EU:s, dess medlemsstaters och regionala och lokala myndigheters suveräna ratt att anta förordningar om folkhalsa, livsmedelssäkerhet och miljö, och det a andra sidan bor vara upp till medlemsstaternas domstolar att garantera ett effektivt rättsligt skydd baserat pa demokratisk legitimitet samt att avgöra alla eventuella tvister på ett kompetent, effektivt och kostnadseffektivt sätt”.
En holländsk juridikprofessor har i en studie kommit fram till att;
”CETA:s förändringar av ISDS är signifikanta och positiva, men de misslyckas med att skapa ett balanserat sätt att lösa, på ett rättvist och oberoende sätt, tvister om vad stater lagligen kan göra för sina befolkningar. I stället kommer CETA att expandera ISDS och därigenom underminera såväl demokratins roll som de länders regeringar vars domstolar är mer oberoende, mer rättvisa och mer balanserade än en ISDS-domstol”.
En amerikansk juridikprofessor menar att avsaknaden av krav på att passera nationella domstolar innan ICS används får följande effekter;
”Reformer som inte tar itu med förskjutningen av nationella domstolar som det primära forumet för tvister som gäller utländska investeringar, såsom det system (ICS) som har föreslagits av EU-kommissionen, kommer sannolikt inte att lösa debatten om investeringsskyddet i TTIP eller den mer omfattande legitimitetskrisen för ISDS. Införandet av ett krav på att första passera lokala och nationella domstolar skulle däremot kunna minska motståndet mot ISDS avsevärt. I stället för att i huvudsak fungera som första instans för investeringstvister skulle investeringsdomstolar erbjuda ett extra lager av skydd tillgängliga för utländska investerare för att avhjälpa eventuella brister i nationella rättsordningar. Förutom att minska motstånd mot införandet av ISDS i TTIP och andra nya avtal, skulle denna metod sannolikt resultera både i färre kontroversiella ISDS-skadestånd och främja ökad integration med nationella rättsordningar, och därigenom lägga grunden för ett investeringsskyddssystem som skulle kunna erhålla ett bredare och mer långsiktigt politisk stöd”.
Det är även värt att notera följande punkt från EU-parlamentets TTIP-resolution;
xv) se till att utländska investerare behandlas på ett icke-diskriminerande sätt, samtidigt som de inte ges fler rättigheter än inhemska investerare, och ersätta systemet för tvistlösning mellan investerare och stat med ett nytt system, vilket är baserat på demokratiska principer och föremål för tillsyn, där potentiella fall behandlas på ett transparent sätt av offentligt tillsatta oberoende professionella domare vid offentliga utfrågningar och som innehåller en överklagandemekanism, som garanterar konsekventa rättsliga beslut och där EU-domstolen och de nationella domstolarnas jurisdiktion respekteras, och där privata intressen inte kommer åt att undergräva den offentliga politikens intressen.
Jag uppmanar nu de som tidigare givit sitt stöd till miljöutskottet yttrande om TTIP att stödja mitt förslag på yttrande och avslå de ändringsförslag som vill godkänna CETA.
// Bart Staes
Lämna ett svar