Efter att EU-parlamentets sysselsättningsutskott (EMPL) tidigare i månaden röstade nej till CETA-avtalet går nu avtalet en oviss framtid till mötes. Vår genomgång visar att den slutliga omröstningen i EU-parlamentet sannolikt kommer att bli oerhört jämn.
Sysselsättningsutskottet rekommenderar alltså att parlamentet röstar nej till CETA, och påpekade i sitt yttrande att avtalets effekter på jobb och tillväxt i bästa fall är marginella, och i värsta fall kommer att driva på en ökad social ojämlikhet i Europa. Samtidigt menar utskottet att det är oklart om avtalets investeringsskydd är förenligt med EU-rätten. Yttrandet antogs i en jämn votering med röstsiffrorna 27-24. Den stora förändringen mot exempelvis omröstningen om att skicka avtalet till EU-domstolen (som avslogs med stor majoritet), tycks vara att i princip samtliga Socialdemokrater nu valt att rösta betydligt mer CETA-kritiskt. Det tycks inte finnas några mer detaljerade röstsiffror från omröstningen i sysselsättningsutskottet, men utifrån de majoritetsförhållanden som finns röstade sannolikt samtliga socialdemokrater mot avtalet, samtidigt som några enskilda ledamöter från de liberala och konservativa grupperna avstod. Tillsammans hade de partigrupper (liberaler och konservativa) som uttryckt sig positiva till CETA 26 röster, medan de kritiska partigrupperna (extremhöger, vänster och gröna) tillsammans med socialdemokraterna hade 27 röster.
Liknande förhållanden finns både i Miljöutskottet (ENVI) samt handelsutskottet (INTA) som också ska rösta om avtalet. I likhet med sysselsättningsutskottet gör miljöutskottet endast ett yttrande till handelsutskottet, som i sin tur som ansvarigt utskott rekommenderar plenum (hela parlamentet) hur det ska rösta. I miljöutskottet har de CETA-kritiska grupperna tillsammans med Socialdemokraterna 36 röster, att jämföra med konservativa/liberalers 34. Men det finns splittring även inom enskilda partigrupper, så det är nästan omöjligt att säga hur omröstningen slutar. Ansvarig i miljöutskottet är den gröna ledamoten Bart Staes som är kritisk mot avtalet. Miljöutskottet röstar den 12e januari. I handelsutskottet, som röstar den 24e januari, är det om möjligt ännu jämnare – där har de kritiska grupperna 21 röster (inräknat socialdemokraterna) mot de ceta-positivas 20. Den omröstning som dock är den enda som har formell betydelse är slutomröstningen i plenum. Där kommer socialdemokraterna att helt fälla avgörandet. Den positiva sidan har 359 röster, medan den kritiska (utan S) har 203. Tillsammans med S får dock de kritiska 392 röster och skulle kunna stoppa avtalet, men allt handlar således om hur socialdemokraterna röstar samt huruvida de uppstår splittringar inom de olika partigrupperna.
Utvecklingen med CETA-avtalet liknar nu alltmer vad som hände med det kontroversiella ACTA-avtalet, även det ett omfattande handelsavtal som stoppades av EU-parlamentet sommaren 2012. Det var då, precis som nu, flera jämna voteringar i olika utskott i EU-parlamentet där dock det blev nej till avtalet i samtliga instanser, innan slutligen hela EU-parlamentet fällde avtalet med stor majoritet.
Flera faktorer kan ha påverkat att Socialdemokraterna, precis som med ACTA, förflyttat sig från en mer positiv linje till en något mer kritisk. Dels har de omfattande europeiska protesterna mot avtalet onekligen spelat in, men partigruppen kan också ha påverkats av det faktum att EU-parlamentets ordförande, socialdemokraten Martin Schulz, avgår i januari. Han har pläderat hårt för en CETA-positiv linje, men hans inflytande minskar nu ordentligt i och med att han är på väg bort från parlamentet.
EU-parlamentet röstar slutligen om avtalet den 1a eller 2a februari. En sak står klart – det kommer att bli en mycket jämn omröstning. För de som är kritiska till avtalet är det nu ett gyllene läge att ta kontakt med såväl svenska som övriga ledamöter i EU-parlamentet och be dem att stoppa avtalet.
Läs mer; vår sammanställning om varför CETA måste stoppas.
Lämna ett svar