Det händer mycket idag. Högt ansedda The Economist, som knappast kan anses vara jätteradikala, publicerar idag en väldigt kritisk artikel om den kontroversiella tvistlösningsmekanismen ISDS. Man skriver att ”Om du ville övertyga allmänheten om att internationella handelsavtal är ett sätt att låta multinationella företag bli rika på bekostnad av vanliga människor, då är receptet – ISDS”. Artikeln tar även upp Vattenfalls mycket kontroversiella stämning av Tyskland för att landet valt att i folkhälsans namn fasa ut kärnkraften. Man uttrycket även förvåning över att USA:s president Barack Obama, som på flera sätt gått till angrepp mot näringslivet, är så drivande i att få in ISDS i TTIP-avtalet med EU. ”…administrationens orubbliga stöd för ett särskilt privilegium som många multinationella företag har missbrukat är, minst sagt, udda”. Artikeln är särskilt intressant eftersom The Economist är uttalat såväl frihandelsvänlig som klassiskt liberal. Det tydliggör att den kritiska hållningen till ISDS, som kommer från flera håll, inte behöver vara förknippad med en negativ syn på frihandel.
I Sverige har samtidigt tankesmedjan Arena Idé, som är kopplad till Arenagrupperna, publicerat en svensk översättning av John Hilarys kritiska rapport om TTIP. Hilary är chef för biståndsorganisationen War on Want och en av de tongivande kritikerna mot TTIP. Han är hedersprofessor i Internationella relationer vid Nottinghams universitet och har arbetat med internationella handels- och biståndsfrågor under lång tid, och är knappast en okontroversiell debattör.
I rapportens förord skriver organisationens utredare, nationalekonomen Ragnar Bengtsson, att TTIP väckt en ganska liten debatt i Sverige men behöver mer uppmärksamhet, och skriver att ”Osäkerheten och spekulationerna är mycket stora kring det här avtalet av två skäl. Det ena är att förhandlingarna omgärdas av ett omfattande hemlighetsmakeri. Det andra är att avtalets målsättning är att söka eliminera ”icke-tariffiära” handelshinder. Med ”icke-tariffiära” handelshinder menas allt från olika standarder för en godkänd bilruta till lagstiftning kring miljö, kulturstöd och konsumentsäkerhet. Avtalet kan alltså få konsekvenser på oöverblickbart många områden”.
Hela rapporten, på svenska, finns tillgänglig här
Lämna ett svar