Fransk klimatlag urvattnades efter hot om ISDS-stämning

En fransk klimatlag som syftar till att fasa ut inhemsk gas- och oljeproduktion urvattnades efter att ett kanadensiskt oljebolag hotat med att stämma Frankrike. Det menar en fransk miljöorganisation som släppt dokument som visar hur företaget Vermillion Energy hotat med en så kallad ISDS-stämning. Förfarandet ger en konkret inblick i hur investeringsskydd i moderna handelsavtal kan bromsa klimatlagstiftning.

Hulots lag, döpt efter den dåvarande miljöministern Nicolas Hulot (som sedermera avgick), syftade till att uppfylla Frankrikes åtaganden i Paris-avtalet (FN:s senaste klimatavtal) genom att fasa ut produktionen av olja och gas i Frankrike. Nya koncessioner och förlängda licenser för utvinning förbjuds efter år 2040. Miljöorganisationer har dock kritiserat en sen revidering av lagstiftningen som de menar har introducerat en stor mängd undantag. Nu visar dokument publicerade av franska Jordens Vänner att ett franskt dotterbolag till kanadensiska Vermillion Energy ska ha hotat med en ISDS-stämning om lagen inte reviderades.

Vermillion åberopade Energistadgan och hävdade att lagen skulle strida mot företagets rättigheter att via avtalet ges “rättvis och skälig behandling” och då särskilt företagets “berättigade förväntningar”, en luddig paragraf i internationella investeringsavtal som återkommande gett upphov till kontroversiella stämningar mot bl.a. nya miljölagar (läs mer i Katalys rapport om Ceta, s. 33-34). Företaget åberopade detta i en inlaga till Conseil d’Etat, en myndighet som granskar planerad lagstiftning innan den skickas vidare till parlamentet.

Även om det inte går att dra slutsatsen att hotet om stämning är direkt kopplat till urvattningen av den franska miljölagstiftningen så menar Maxime Vaudano, journalist på franske Le Monde, att det ger en intressant inblick i hur utländska företag via hot om ISDS sätter press på lagstiftaren för att påverka inhemsk lagstiftning.

Det ger också en fingervisning om vilka konsekvenser som kan uppstå om kommersiella särintressen tillåts ha ett stort inflytande tidigt i en lagstiftningsprocess, ett förfarande som exempelvis ingår i EU:s planerade handelsavtal med Japan.

Läs mer om Energistadgan här (rapport från Transnational Institute och Corporate Europe Observatory, på engelska).

Bli först med att kommentera

Skriv en kommentar

E-postadressen publiceras inte.


*